Syra-Bas-balansen

Enligt Dr Ragnar Bergs forskning, Edgar Cayse (USA) och många andra västerländska näringsexperter bör vi äta 80% basbildande föda och 20% syrabildande föda för att åstadkomma den mest hälsosamma balansen (= rätt pH-värde) i kroppens olika system. Yoga-systemet rekommenderar att proportionerna mellan syra / bas skall vara 70/30. Ett ordinärt kosthåll idag har som bäst förhållandet 60/40, och den mest ohälsosamma kosten är mindre än 50 % basisk i förhållande till den syrabildande kosten.

Frågan om syra och bas är egentligen en fråga om sur eller alkalisk reaktion och i en vätskelösning är denna princip kopplad till vätejonkoncentrationen. Om man har en hög vätejonkoncentration har man en sur lösning och om man har en låg vätejon-koncentration så får man en alkalisk (basisk) lösning. Har man ett värde mitt emellan, d.v.s ett pH på 7,0, talar man om en neutral lösning. Kroppsvätskans värde -surt, -alkaliskt beror dessutom på den s.k. buffringen. Man har talat om olika kemiska buffertsystem, exempelvis fosfatbuffert och -kolsyra-buffert-systemen. Då kroppens hela funktion och inte minst enzymsystemens funktion är starkt beroende av att surheten (pH) håller sig inom lämpliga gränser är detta buffertsystem vitalt för kroppen. Vid kroppens naturliga arbete – andning, hjärtslag, muskelrörelser – bildas hela tiden syror som avges till blodet. När läkare och fysiologer talar om kroppens syra-bas-balans menar de kroppens kamp för att hålla blodets pH-värde (7,35) konstant och pH-värdet i de exracellulära vätskorna. När blodets pH-värde sjunker under 6,95 inträder koma.

Vissa typer av syror exempelvis kolsyra kan kroppen lätt göra sig av med via utandningsluften. Svaga syror som urinsyra, citronsyra och askorbinsyra (C-vitamin), kan utsöndras i urinen i varje fall om det inte är för stora mängder. De starkare syrorna däremot kan endast i mindre utsträckning utsöndras från kroppen och de måste först neutraliseras med baser för att komma ut. För att klara detta har kroppen ett effektivt men individuellt begränsat försvar, nämligen njurarnas förmåga att bilda ammoniak, vilket är en stark bas som kan neutralisera starka syror, som därefter kan utsöndras som neutrala salter. Njurarnas förmåga att utsöndra och göra sig av med tillförda syror varierar högst avsevärt mellan olika individer och i olika åldrar. Det föreligger alltid ett individuellt maximum för hur mycket syror som njurarna klarar av att släppa ut. Om man tillför mera syror till kroppen än vad som går ut genom lungor, svett, njurar och även tarmen fungerar visserligen buffertsystemen till en viss grad, men överskottet av syror måste på något sätt ändå tas omhand av kroppen. Syra-överskottet lagras upp på platser i kroppen där de inte kan ha negativ påverkan på blodets pH-värde.

Syra-inlagring i kroppen.

Bindväven:

Den viktigaste syrainlagringsplatsen i kroppen är bindväven som har en förmåga att ta upp och till synes trolla bort syrorna. Bindväven (kollagenet) börjar förändras och fungerar sämre och degenerationen av bindväven vid t.ex.förslitningsskador och åder-förkalkning (artrioskleros) påskyndar dessutom ytterligare inlagring av syror.

Skelettet:

I samband med upplagring av syror i skelettet förloras kalk vilket i sin tur medför att skelettet blir försvagat och poröst. Urkalkning är mycket vanligt idag.

Cellerna:

En annan upplagringsplats av syror kan vara cellerna. Där är det redan normalt mycket surt men där finns sannolikt plats för ytterligare upplagring, vilket kan störa cellernas funktion och orsaka mycket grava sjukdomar.

Kallt väder gör blodet surare och varmt gör det mer basiskt.
Syra-bas-balansen påverkas av generna, kosten, matsmältningen, stress och av vädret. Försök har visat att om man tillför ett basöverskott till en person som man förmodar har stora upplagringar av syror, så fortsätter urinen att under kanske ett halvt år eller längre att utsöndra ett syraöverskott. Detta kan sägas vara ett indirekt mått på upplagring av syror, ett mått som erhålles i efterhand, i kroppen. Dessa försök tyder på att kroppen kan upplagra stora mängder syror i sina reserv-lager och att det kan ta mycket lång tid att få bort detta syraöverskott. Under hela denna tid hålls blodets pH-värde normalt.
Mäta surhetsgraden (pH-värdet).
Hur skall man då veta att man befinner sig i balans ? Ett riktmärke kan vara att då och då testa morgonurinen t.ex. med ett lackmuspapper. Om man då ligger neutralt eller enbart obetydligt på sura sidan tyder det på att man, när det gäller syra-bas-balansen troligen befinner sig på en hälsosam nivå. Är urinen däremot mer eller mindre starkt sur kan det innebära att man har skaffat sig stora lager av syror i kroppen eller att man bara för tillfället är sur. Alkalisk reaktion hos dygnsurinen är mycket ovanligt och förekommer huvudsakligen hos mycket renläriga vegetarianer (veganer) som ävenundviker bröd och mjölmat.
Syrorna ger olika symptom (sjukdomar).
När födan ger upphov till övervägande sura ämnesomsättningsprodukter måste kroppen själv tära på sin mineralreserv för att neutralisera dem genom att bilda salter. Men denna mineralreserv är inte obegränsad. När kroppen blir alltmer översyrlig märks detta så småningom på slemhinnorna, dessa mineralrika hinnor som omger kroppens organ för att skydda mot frätangrepp, blir mer och mer irriterade ju mer mineraler de måste släppa till. Får detta fortgå kommer syrorna att upplagras i kroppen och ge upphov till en rad besvär som t.ex.: * Fibromyalgi  * Reumatism  * Gikt  * Benskörhet  * Njurbesvär * Polyper  * Hemorojder.
Fortgår förgiftningen bildas så småningom
* stenar i gallblåsa och njurar. Det är inte enbart stenarna som ger smärta vid gall och -njurstens- anfall, utan det är även syrorna som trängt in i gallblåsa respektive njurarna som gör ont. * Magsår kan också misstänkas vara en översyrningssjukdom. Likaså urkalkning av skelettet, * osteoporos, en utomordentligt vanlig sjukdom som medför att skelettet blir skört.
Kosten
Den syrabildande kosten innehåller låga halter av natrium, kalcium och magnesium och den sänker dessutom nivån av kalium och magnesium i nervcellerna vilket kan leda till att man förlorar sin mentala klarhet (tanken blir trög), samt ge utrymme för mycket grava sjukdomar. Ett slött sinne och nedsatt mental förmåga är typiskt för många som äter starkt syra-bildande kost. Tungmetallförgiftning ger också denna effekt på sinnena. När du blir medveten om din kropps reaktioner på olika sorters mat, har du möjlighet att undvika att få symptom på t.ex. mat-allergi och annan ohälsa. Vi bör upprätthålla en rejäl reserv av basiska mineralsalter för att kroppen i en krissituation skall kunna neutralisera ett syraöverskott.
Symtom på syra-överskott
Vid sjukdom får vi nästan alltid ett syraöverskott (acidos), vilket innebär en försurning av olika grad. Symptom på acidos är exempelvis:
* vätskesvullnader
* onormalt lågt blodtryck
* sömnlöshet
* inflammerade leder
* illaluktande avföring
* svårighet att svälja
* tänderna är känsliga för vinäger eller sur frukt.
Orsaken till försurningen är nedsatt funktion i levern, njurarna eller binjurarna, vilket i sin tur kan bero på felaktig kost, övervikt, vitaminbrist, undernäring samt försurning i miljön.
* Hårdträning
* stress och negativt beteende och känslor – ilska, rädsla och ångest producerar mycket syror.

Leave a Comment